Har Guds lag upphört att gälla?

Har någon del av Guds lag upphört att gälla?

Vår syn på Guds lag avgör vår syn på synd. En del kristna anser att Gud överser med synden, andra tror att han överser med vissa synder, en del att det nu bara är de 10 budorden som gäller. Vilket som så kallar bibeln detta synsätt laglöshet. Faktum är att inte en prick av lagen har försvunnit. Däremot har tillämpningen av lagen förändrats. Nu är det inte längre nödvändigt att offra ett lam i templet för att få förlåtelse för sina synder för nu kan vi lyfta fram Jesus som Guds sanna offer lam till förlåtelse för våra synder. Nu blir vi inte längre renade genom att tvätta oss i vatten eller genom att hälla blod på altaret men vi är renade genom det vatten och blod som rann från Jesu sida när han hängde på korset. Vi behöver inte längre gå till ett tempel av sten och trä för nu har Gud genom den Helige ande tagit sin boning i våra kroppar. I vart och ett av dessa exempel så gör vi inte lagen om intet men vi uppfyller dess krav på ett annat och bättre sätt.

Guds moraliska lag är intakt. Det finns inget brottsligt om det inte också finns en lag som definierar vad som är brottsligt. Det är bara medlet och sättet att uppfylla lagen på som förändrats. Det betyder inte att vi är pliktiga att hålla den judiska lagen för den judiska lagen är framför allt judarnas tolkning av lagen som finns uppskriven i Talmud. Men denna tolkning av lagen var inte bara enligt Jesus felaktig men Jesus kallar den för mänskliga traditioner eller de äldstes traditioner. Dessa traditioner var inte bara felaktiga men gjorde Guds lag om intet och Jesu ord var hårda emot Fariséerna som gjorde Guds lag om intet till förmån för sina egna traditioner.

De judiska lagtolkarna på Jesu tid gjorde vad många lagtolkare alltid har gjort. Nämligen att söka efter kryphål i lagen för att rättfärdiggöra sina egna eller sina klienters handlingar. De bryr sig väldigt lite om lagens andemening men töjer på lagen för att den skall passa dem själva. Jesus gjorde därför upp med den judiska tolkningen av lagen för den gjorde i själva verket lagens andemening om intet. Jesus visste vad Gud ville med lagen och därför kallade han den god och han berömde den unge rike mannen som sa att han sedan sig ungdom hållit budorden. I Gal 5 är det som att Paulus sammanfattar andemeningen med lagen när han säger att alla buden sammanfattas i ett enda, nämligen Älska din nästa som dig själv.

Vad menar Paulus när han säger i Rom 6:14 att vi står inte under lagen men under nåden? En del anser att han menade att vi inte längre är skyldiga att hålla lagen, men varför säger Paulus då att vi inte skall ställa våra kroppar i syndens tjänst? Själva definitionen av synd handlar om att bryta Guds lag. 1 Joh. 3:4 säger också att den som ägnar sig åt synd bryter mot lagen för synd är brott mot lagen. Det stämmer också med vad Rom 3:20 säger att genom lagen kommer kännedom om synd och Rom. 7:7 att det var först genom lagen som jag lärde känna synden. Så vad menar Paulus med att vi inte längre står under lagen? Menar han att vi inte hr något ansvar att hålla lagen? Nej men uttrycket under lagen handlar om lagens inställning till dig. En syndare som blir övertygad om sitt lagbrott dvs. sin synd står under lagen och lagen står över honom och kräver att priset för överträdelsen betalas. En lagbrytare som har blivit frisläppt från fängelset efter att ha avtjänat sitt straff eller har fått någon att betala sina böter är nu fri. Domstolen kan avsluta fallet och har inte längre några krav på denna person. På samma sätt har lagen inte heller någon juristriktion över dem som står under nåden. Lagen har bara inflytande över den person som överträder den. För att ta ett exempel från Gamla testamentet. 2 Mos. 22:4 Om en tjuv hade blivit påkommen med att ha stulit 1000 Schekel så krävde lagen att han skulle ersätta offret med det dubbla och hade han inte 2000 schekel att betala tillbaka så skulle han arbeta för den person han stulit ifrån under en tidsrymd som domaren avgjorde. Om tjuven skulle bli dömd till 60 dagars arbete så innebar det att han stod under lagen i dessa 60 dagar. När straffet är betalt och han kommer tillbaka till domstolen så avgör domaren om han fullbordat det han var ålagd har han gjort det så förklarar domaren att han är fri att gå och han anses inte längre vara en tjuv för skulden har blivit betald.

Lagen överbevisar alla om synd, men som kristna står vi inte längre under lagen. Varför? Jo därför att Jesus betalade vår skuld och så har lagen tillfredsställts. Då är frågan skall vi fortsätta att synda bara därför att Jesus var god nog att betala vår skuld? Naturligtvis inte! Skall vi fortsätta att synda därför att vi inte lägre står under lagen men under nåden? Absolut inte! Nåden är ingen licens till att synda utan bara ett tillstånd för någon som har fått sin syndaskuld betald så att lagen inte längre kan gör anspråk på honom. Definitionen av synd har inte förändrats och Gud har inte heller gett någon människa rätten att omdefiniera vad synd är. Gud har gett oss lagen för att ge oss kunskap om vad synd är.

Igenom hela bibeln så beskrivs synden som en skuld. Om en människa stjäl så står tjuven i skuld till offret och det krävs en återbetalning. Guds återlösning av människan måste också förstås inom samma context. Att återlösa någon är att befria någon från hans skuld. När en romersk fånge skulle avtjäna sitt straff så satte man upp ett skuldbrev på fängelsedörren där fångens brott beskrevs och hur länge han skulle sona sitt brott. När brottet var sonat tog fångvaktaren skuldbrevet och rev sönder det. Det var detta gjorde på korset. Jesus naglade fast ditt och mitt skuldbrev på korset för att vi skulle gå fria. På detta sätt blev Jesus vår ställföreträdare och förlossare I 3 Mos 25:47-53 beskrivs vilka rättigheter en förlossare hade. 47Om en invandrare eller tillfälligt bosatt hos dig uppnår välstånd men din broder kommer på obestånd och måste sälja sig till invandraren eller den tillfälligt bosatte eller någon som härstammar från en invandrare, 48.skall han kunna friköpas sedan han sålt sig. En av hans bröder skall friköpa honom, 49eller hans farbror eller hans kusin eller någon annan nära släkting eller han själv om han får råd till det. 50Då skall han och den som köpte honom räkna ut tiden från det år då han sålde sig och till friåret. Priset skall anpassas efter antalet år och beräknas efter en daglönares arbete. 51 Om många år är kvar, skall han köpa sig fri genom att betala motsvarande del av summan, 52 och om bara några år är kvar till friåret, skall han betala en summa beräknad efter antalet år. 53 Han skall vara som en daglönare, anställd år för år, och du skall se till att han inte behandlas hårt. Här ser vi att en person som var satt i skuld alltid hade möjligheten att lösa ut sig själv eller om han hade en nära släkting så kunde släktingen lösa ut honom. Fodringsägaren måste i så fall acceptera friköpandet. Om det däremot inte fanns någon nära släkting så fanns det ingen annan möjlighet än att betala av hela skulden. Ibland kunde det hända som i berättelsen med änkan som Elisa mötte. Hennes man hade dött och lämnat efter sig en stor skuld, som hon inte hade möjlighet att betala och nu hotades hennes söner att tas som slavar för att skulden skulle bli betald. Det är på samma sätt med syndens skuld. Betalas den inte blir vi om vi inte har någon andlig släkting för alltid syndens slavar. Det var därför det var så viktigt för Jesus att bli vår nära släkting och han gjorde det genom att bli en av oss en människa av kött och blod. Släktingen betalade alltså skuldsedeln och nu skulle den skuldsatte i stället arbeta för släktingen. Även om han nu är fri så stod skulden ändå kvar. Det är detta Paulus talar om när han strax efter att han förklarat att vi inte skall fortsätta i synden bara därför att vi fått nåd. Och i Rom 16:16 säger han Vet ni inte att om ni ställer er som slavar under någon och lyder honom, då är ni hans slavar och det är honom ni lyder, antingen synden, vilket leder till död eller lydnaden vilket leder till rättfärdighet. I v 17 fortsätter han Men Gud vare tack Ni var slavar under synden, men nu har ni av hjärtat börja lyda den lära som ni blivit överlämnade åt. Nu är ni befriade från synden och slavar hos rättfärdigheten. Och i v. 20 När ni var slavar under synden var ni fria från rättfärdigheten. Men vad fick ni då för frukt. Sådant som ni nu skäms över eftersom det slutar i döden. Men nu när ni är befriade från synden och slavar från Gud får ni helgelse som frukt och till slut evigt liv. Sundens lön är döden, men Guds gåva är evigt liv i Kristus Jesus vår Herre.

Synden var en hård slavdrivare så länge vi levde under den. Men Jesus kom som vår släkting och befriade oss från den skuld vi inte hade några möjligheter att betala. Han rev sönder skuld brevet och nu när vi har blivit befriade från vår tidigare herre så har vi i stället blivit Guds tjänare för att i lydnad följa hans lag. Nu är vi rättfärdighetens tjänare vars frukt är helgelse och slutet är evigt liv.

Slutsatsen är alltså att lagen i högsta grad är relevant för den kristen. Den sattes inte åt sidan eller togs bort av nåden. I stället löste Jesus ut oss enligt lagen om återlösning och i enlighet med samma lag är vi nu Guds tjänare under hans lag. Därför kan vi glömma den lära som säger att frälsningen innebär att vi är fria att göra som vi vill i enlighet med vad vi själva anser vara rätt eller fel. Vi skall naturligtvis följa vårt samvete men bara så länge vårt samvete överensstämmer med Guds ord. Paulus säger i 1 Tim. 4:2 att i de sista dagarna kommer några att avfalla från tron och följa villoandar och onda andars läror förledda av hycklande lögnare brännmärkta i sina samveten. Samvetet kan alltid töjas tills det övergår i laglöslöshet och bibeln talar också om laglöshetens ande som kommer att vara verksam i den sista tiden och som kommer att manifesteras i laglösheten personifierad nämligen antikrist. och 1 Joh. 3:4 säger att den som ägnar sig åt synd bryter mot lagen, för synd är brott mot lagen.

3 Mos 25 förklarar lagen om jubelåret samt lagen om friköpande. Om en man förlorade sitt hus eller sin åker på grund av fattigdom och skuld så skulle han arbeta för långivaren för att betala tillbaka sin skuld. Men oberoende av hur fattig han var så skulle han alltid ha möjlighet att återvända och får tillbaka sin egendom som var satt i pant vid slutet av jubelårscykeln. 3 Mos 25:54 säger men om han inte blir utlöst på något av de nämnda sätten så skall han friges på jubelåret. Detta är nåd på högsta nivå Ingen kan sjunka så djupt i skuld att han inte kunde upprättas på jubelåret. På grund av detta ord ar jag svårt att tro på den lära som säger att Gud för evigt utan slut kommer att straffa dem som varit syndens slavar. Paulus säger att det finns hopp om att själva skapelsen skall befrias från sitt slaveri under förgängelsen och nå fram till Guds barns härliga frihet. Hela skapelsen lever i hoppet om jubelårets uppfyllelse. En dag skall Gud upprätta allt och bli allt i alla. Det blir tror jag den dag då jubelåret får sin slutgiltiga uppfyllelse.

Utvalda inlägg
Senaste inlägg
Arkiv
Sök efter taggar
Följ oss
  • Facebook Basic Square
  • Twitter Basic Square
  • Google+ Basic Square

 

Här nedan hittar du en del av de budskap jag förmedlat framför allt i församlingen Agape i Göteborg.

© 2023 by Name of Site. Proudly created with Wix.com

  • Facebook Social Icon
  • Twitter Social Icon
  • Google+ Social Icon
This site was designed with the
.com
website builder. Create your website today.
Start Now